Fjällräv, rovfåglar och deras byten

Sandfärgad fjällrävsvalp

Under de tre veckor som förflutit sedan förra rapporten har fjällrävsinventeringen rullat på i hela fjällkedjan och börjar nu avslutas. Trots att smågnagarna minskat i densitet och det toppår som var förutspått för lämmlarna uteblivit slår antalet fjällrävskullar alla rekord.

Totalt har vi hittat 34 fjällrävskullar i den svenska fjällkedjan med över 200 födda valpar. Flest kullar är födda i Helagsfjällen (Härjedalen/Jämtland) och i Borgafjällen (Jämtland/Västerbotten) med 15 kullar vardera. De övriga fyra fjällrävskullarna är spridda i Vindelfjällen (1), Arjeplogsfjällen (2) samt i Padjelanta (1) vilka tillsammans utgör mer än halva den svenska fjällkedjan.

För egen del har jag tillbringat de senaste veckorna i Borgafjäll med lyinventering samt märkning av fjällrävsvalpar. Totalt har vi varit 7 personer som arbetat i området, 3 med märkning och restrerande med lyinventering och inventering av bytesdjur. Arbetet har förflutit mycket bra med få problem och inga skador. Vädret har dock varit prövande på många sätt! Tredje veckan i juli när inventeringarna startade i Borgafjäll inledes med blåsigt, kallt och regnigt väder vilket helt klart var mycket påfrestande för flera av inventerarna. De som inventerade bytesdjur hade dessutom tunga startpackningar i det blöta vädret vilket prövade på både kropp och sinne (kanske framför allt sinne!). För egen del stortrivdes jag första veckan då jag fungerar som bäst i temperaturer strax ovan nollstrecket, för flera av de andra inventerarna innebar det att de frös mycket.

Väderfront

Vädret slog dock om och vi fick samma högtrycksbetonande väder som i övriga Sverige. Detta ledde till gladare inventerare och allt förflöt lätt och smidigt. Värme på fjället är dock ett större gissel än kyla på fjället (åtminstone för mig), med temperaturer som närmar sig 30-gradersstrecket är det mycket plågsamt att vandra och att bara vara på fjället. Ingen skugga finns att tillgå och i tältet är det för varmt att kunna vistas. Till och med fjällrävarna verkade tycka att det var för varmt, de stannade inne i sina svala lyor under hela dagarna för att ibland komma ut med hängande tunga för att vädra sig lite. Sista veckan har dock närmast varit perfekt med svalare temperaturer och mer skuggande moln!

Tomas Meijer, doktorand
Zoologiska institutionen, Stockholms Universitet
Projekt fjällräv

Luspasjaure 5/8: Hur såg klimatet i området ut längre tillbaka tiden?

Boplatsen kan berätta om hur livet var för de som bodde här runt 2000 f.Kr. Foto: Andreas Viberg

Här kommer ytterligare en rapport från baslägret vid sjön Luspasjaure. Nu har vädret slagit om och det har blivit betydligt kallare. Det soliga vädret har förbytts mot regn och kalla vindar. Det är inte längre lika lockande att bada i vattnet och jag är extra glad för mitt underställ och alla varma kläder. Vi har för övrigt haft besök av en havsörn idag som svävade länge över lägret.

Från och med i måndags har vi fått förstärkningar i personalstyrkan. Ett helt gäng arkeologer och geovetare har anlänt till baslägret för att hjälpa till genom att medverka vid utgrävningar samt genom att samla in sedimentprover från den intilliggande sjön. Geovetarna hoppas på att kunna måla upp en bild av hur klimatet i området sett ut längre tillbaka tiden. De tillbringar därför en hel del tid i en gummibåt ute på sjön. De anlända arkeologerna har förutom att hjälpa till på utgrävningen använt dagen till att inventera angränsande områden i närheten där de bland annat hittat en del nya redskapstillverkningsplatser.

Själv har jag hoppat i mina grävkläder och börjat hjälpa till på utgrävningen. Jag och professor Kerstin Lidén från arkeologiska forskningslaboratoriet har börjat undersöka de områden där de geofysiska instrumenten gett utslag. I det första schaktet vi tog upp verkar vi ha träffat en skärvstenshög. I skärvstenshögen har vi förutom skärvig sten hittat avslag samt delar av en skifferkniv. Trots mängder av skärvsten har vi ännu inte hittat några större kolmängder. Det kanske kan förklaras med att människor som bott på platsen eldat med material som inte lämnar stora mängder kol efter sig.

I de övriga schakten har arkeologerna hittat avslag små bitar rödockra samt förhistoriskt tuggummi. Det verkar bestå av kåda och på en av de påträffade bitarna finns ett avtryck av en tand från den som tuggat på det. Det är otroligt häftigt att genom ett sådant fynd komma så nära de människor som vistades på platsen. Kådan användes sannolikt för att fästa de tillverkade pilspetsarna vid pilskaften och vi kan därför studera redskapstillverkning från skapandet av pilspetsarna till fästandet på pilskaften. I morgon vidtar arbetet åter i schakten och förhoppningsvis får vi fram ytterligare information som kan hjälpa oss att förstå hur platsen använts under forntiden.

Andreas Viberg, doktorand
Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet

Rapport från baslägret

Baslägret vid sjön Luspasjaure i Vindelfjällen. Foto: Andreas Viberg

Här kommer en rapport från Vindelfjällen och polarexpeditionens basläger. Den här delen av expeditionen inleddes den 28:e juli med att deltagarna samt lägrets utrustning flögs med helikopter till sjön Luspasjaure där baslägret etablerades. Baslägret inrättades vid sjön eftersom Sveriges högst belägna stenåldersboplats även finns på en angränsande yta alldeles intill sjön. Den ligger på 930 meters höjd och omges av höga och delvis snöbeklädda fjäll. De flesta av de forskare som flögs ut hade liksom jag anknytning till arkeologi. Vi har till uppgift att på olika sätt undersöka boplatsen för att lära oss mer om hur livet var för de som bodde här runt 2000 f.Kr.

Under tisdagen den 29:e juli inleddes forskningsarbetet med geofysiska prospekteringar av boplatsen. Geofysisk prospektering innebär att jordens fysikaliska egenskaper mäts med hjälp av olika instrument. Förhoppningen är att de människor som levde på platsen utförde sysslor som förändrade markens fysikaliska egenskaper (exempelvis genom eldning). Förändringarna går sedan att spåra med hjälp av olika instrument och presenteras i kartform som bilder. Tanken är att de geofysiska resultaten ska tipsa arkeologerna om vart det kan vara extra intressant att gräva och därigenom spara mycket tid. Geofysiska undersökningar av detta slag har aldrig tidigare använts för att undersöka boplatser på kalfjället i arkeologiskt syfte vilket gör de här undersökningarna till spännande pilotprojekt. Under slutet av tisdagen kunde även de arkeologiska undersökningarna komma igång.

Under den 30-31 juli samt den 1:a augusti har både utgrävningar och ytterligare geofysiska prospekteringar genomförts i närområdet. Under utgrävningarna har arkeologerna bland annat hittat spår av redskapstillverkning i form av avslag i materialet kvartsit. Arbetet med utgrävningarna forsätter och fler rapporter om hur arbetet fortskrider kommer framöver.

Hälsningar från de soliga Vindelfjällen!

Andreas Viberg, doktorand
Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet