Tema II: Fjällräv, rovfåglar och deras byten

October 12, 2008

Fältarbetet inom projekt fjällräv är nu helt avslutat för sommarsäsongen men planeringen inför vintern är redan i full gång. Arbetet avslutades under den sista delen av september och det kändes tydligt i luften att sommaren gått förbi för att ge vika för höstens kallare luftmassor. Snö började dagligen täcka de högre topparna och under några förmiddagar var även de lägre områdena täckta med ett par cm snö.  Men det tydligaste tecknet är dock att dagarna blev betydligt kortare och kikarspaning blev omöjligt redan efter kl 20:00 på kvällen. Detta i kombination med att valparna i slutet av september nästan är helt nattaktiva fick göra avgörandet för fältsäsongens avslutande.

De sista dagarna användes till att återbesöka lyor i Vindelfjällen som varit aktiva under sommaren. Inga fjällrävar observerades direkt men dess existens kunde visas genom nattkameror med rörelsesensor som jag monterade vid foderautomater vid aktiva lyor.

För att summera upp sommaren har den ut fjällrävssynpunkt varit mycket framgångsrik med 34 föryngringar och ca 230 födda valpar, av vilka 184 st är öronmärkta och DNA-prov taget. Dessa rävar kommer att följas upp under de kommande åren och ligga till grund för studier kring överlevnad, inavel osv. Lämlarna kraschade under vårvintern vilket återspeglat sig på fjällets alla arter, under sensommaren/hösten har fjället varit mycket tyst då många fåglar flyttat till områden med bättre födosituation.

Nu återstår ett spännande arbete att analysera sommarens och höstens insamlade data för att sedan kunna förmedla kunskapen genom vetenskapliga publikationer. För övergripande frågeställningar kommer det dock krävas flera år till av datainsamlande innan man kan dra några slutgiltiga slutsatser. Detta kommer kräva framtida fältarbete både kommande vintrar och somrar, för att få en mer övergripande förståelse kring vilka faktorer som påverkar fjällrävens populations dynamik.

Tomas Meijer, Zoologiska institutionen: Ekologi, Stockholms universitet


Arktiska Sverige: Fjällräv, rovfåglar och deras byten

September 12, 2008
Tältplats med slätmark och vacker utsikt.

Tältplats med slätmark och vacker utsikt. Foto:Tomas Meijer

Det börjar nu kännas i både kropp och knopp att fältsäsongen pågått sedan slutet av juni endast med ett semesteravbrott i början av augusti. Hösten har gjort sitt definitiva intåg med härliga färger men också med betydligt kallare temperaturer och mörka kvällar. Detta har blivit extra tydligt de senaste två veckorna som jag arbetat i Borgafjällen, både inventeringsmässigt och i anstränganingsgrad för kroppen.

Valparna som fortfarande är kvar på lyorna har börjat gå över till nattaktivitet och kommer oftast ut på lyan först vid halvåtta-tiden på kvällen, en timme senare är det nästan mörkt och observationer av öronmärken blir svårt. Det går dock att fortsätta fånga rävar med hjälp av en stark ficklampa så man fortsätter kontinuerligt att titta efter fångst. Observationerna kan sedan åter starta vid 04:30 då rävarna ofta är aktiva och ljuset återvänder. Temperaturer runt nollan sätter fart på energiförbränningen i kroppen och i kombination med dagliga vandringar är det svårt att ersätta energin med de frystorkade rätter som jag bär med mig.

De sena kvällarna och tidiga morgnarna i kombination med viss energibrist har gjort att jag fått jobba hårt på disciplinen och ständigt ställa väckarklockor för att inte sova bort bra timmar med observationer. Arbetet har dock förflutit väldigt bra och jag har återbesökt och observerat räv vid 11 av 14 lyor som under sommaren varit bebodda. Valpöverlevnaden varierar dock stort mellan lyorna där vissa lyor drabbats hårt av valpdödlighet. En orsak kan vara att kungsörn ätit upp många valpar. Har vid ett tillfälle fått observera en attack från örn där dock valpen med en hårsmån klarade sig ner i lyan. Men den största faktorn är troligen den dåliga tillgången på födan, vid lyor där ingen utfodring förkommit har i princip alla valpar försvunnit.

En annan stor förändring har varit att jag börjat observera vuxna rävar igen. Efter att tiken slutar ge di i början av juli observerar man sällan vuxna rävar vid lyan då de nästan ständigt är ute på jakt och endast återvänder korta perioder för att lämna byten. Men efter den 3 september har jag observerat vuxna på nästan alla lyor som jag besökt. Fångade även en vuxen hane som var bland de största som fångats. Denna hane vägde 4,7kg vilket är att jämföra mot normal vikten på mellan 3,5- 4,2 kg. Valparna väger nu mellan 2,1-2,9 kg.

Tomas Meijer

Valp som börjat byta till vinterpäls. Foto: Tomas Meijer

Valparna börjar nu också byta sin sommarpäls mot vinterpälsen, rävarna börjar därför nu lysa vita mot de än så länge frodigt gröna lyorna. Fördelen är dock att de blir lättare att se och räkna även när mörkret faller på.

De blå rävarna är dock betydligt svårare att se i mörker, då de nu är nästan helt svarta. De vuxna dröjer dock någon månad till innan de börjar byta päls.

Ett trevligt inslag under denna fältperiod var att Annika Widebeck från TV4 nyheterna var med och gjorde ett inslag. Det är roligt och bra att andra får se vad som sker på fjället, men det var för egen del även mycket trevligt med sällskap ett par dagar.

I onsdags (10/9) avslutade jag dock arbetet i Borgafjäll och anlände till Ammarnäs forskningsstation under natten till torsdagen. Torsdagen var planerad som vilodag men hela dagen gick snabbt åt till materialvård och att sortera prover och sammanställa lite data. Det är mycket viktigt att ständigt noggrant märka prover och renskriva anteckningar medan de ligger färskt i minnet. Att vänta med renskrivning och sammanställning av data under en lång fältsäsong kan innebära att en stor del av datan visar sig vara oanvändbar när man återvänder för analys tillbaka på universitetet. Jag har som rutin att dagligen gå igenom insamlade prover och anteckningar för att kontrollera att inga fel har smugit sig in och att observationerna är rätt inskrivna. Det händer givetvis att det blir fel eftersom man ofta är trött under arbetet, men det går nästan alltid att rätta till när man gör det på direkten.

Om ett par timmar (idag 12/9) kommer jag att åka ut på Björkfjället här i Vindelfjällen för att studera rävarna här. Jag hoppas även att kunna sätta på sattelitsändare på några av valparna för att kunna följa spridningsmönster och överlevnad. För att sätta på sändare krävs det att man är minst 2 personer. Det innebär till min glädje att jag kommer ha med mig Mikael Vinka ut som medhjälpare. Mikael är renägare och uppväxt här i Vindelfjällen vilket gör att han kan varje fjäll och sten som sin egen bakficka vilket gör det mycket roligt att vara ute med honom. Efter helgen blir det återbesök i området kring Luspas där sommarens utgrävningar pågick.

Tomas Meijer, doktorand vid Zoologiska institutionen
Stockholms Universitet


Rapport Arktiska Sverige – Fjällräv

September 1, 2008
Fjällrävsvalp med pälstäckning som vuxna fjällrävar.

Fjällrävsvalp med pälstäckning som vuxna fjällrävar.

Fältarbetet kring fjällräv har nu gått in i fas två med återbesök till nästan alla bebodda fjällrävslyor som hittades under sommaren inventering under juli månad. Under de senaste 15 dagarna har jag återbesökt och övernattat vid flertalet bebodda lyor i Helagsfjällen.

Vid återbesöken så räknas alla valpar igen samt återfångas för att hur de växt till. De flesta valpar har växt till bra och väger nu mellan 1600-2500g jämfört mot i första halvan av juli då de vägde mellan 600-1200g. Överlevnaden har generellt varit god men vissa lyor har drabbats hårt och flera valpar har försvunnit. På den i Sverige sydligaste bebodda lyan har minst 6 av 8 valpar dött. Den exakta dödsorsaken är svår att bestämma, men kan bero både på predation (jakt) av örn, rödräv likväl av olika sjukdomar och parasiter. Detta är en av de forskningsfrågor som vi arbetar med inom projektet att utreda vilka valpar som överlever och möjliga dödsorsaker.

Den högsommarvärme som var tidigare under sommaren är nu borta från fjället och har bytts mot höstluft. De flesta nätter har det varit +2-3C grader varmt men några frostnätter har förekommit. Detta återspeglas givetvis på fjällets utseende och höstfärgerna börjar nu långsamt att tåga in på fjället och i fjällbjörkskogen. Om ett par veckor kommer troligen hösten gjort sitt intåg på allvar med all dess färgprakt. Höstens intåg innebär även ganska mycket förändring i arbetsrutinerna. Sommarens ljusa nätter är ett minne blott och mörkret infaller nu mellan kl 9-10 på kvällen. Även fjällrävsvalparna börjar ändra beteende och övergår mer och mer till nattaktivitet. Speciellt dagar med blåst och regn kommer rävarana sällan ut före klockan 21 och man får en intensiv timme för att lyckas räkna rävarna, samt att lyckas se vilka öronmärken de har (vilka de fick vid sommarens öronmärkning). Speciellt svårt är det att skilja blått från grönt och orange från rött. Men skiner solen kommer rävarna fram redan runt klockan sex och man får en angenäm kväll med att observera, räkna och bara njuta av djurens uppträdande.

Under onsdagsnatten (27/8) hade jag tyvärr inbrott i tältet, med följden att jag fick en kastrull diskad. Jag vaknade med ett ryck av att det rörde sig i yttertältet varvid jag försiktigt öppnade dragkedjan, varvid jag stod öga mot öga (egentligen låg jag ju nyvaken i sovsäcken) med en fjällrävsvalp ivrigt slickande i min odiskade kastrull med vegetarisk färssås. Vi tittade en stund på varandra varvid räven lugnt fortsatte att diska min kastrull. Senare under natten hörde jag hur en räv snubblade på en av mina tältlinor och fräste lika irriterat som jag brukar göra när jag snubblar för tionde gången i rad. 

I övrigt har det varit full fart på fjället både med vandrare och från den 25 augusti även ripjägare. Från i måndags har helikoptertrafiken ökat markant med jägare samt att det smäller ständigt i fjärran. Detta innebär dock inte så mycket för mig då alla områden runt bebodda fjällrävslyor är avlysta från småviltjakt. Detta är främst för att skydda valparna från jakthundar som används vid ripjakten.

Just nu har jag gjort en natts stop i Östersund för at tvätta och torka lite kläder innan jag imorgon, söndag, åker vidare för att besöka lyorna i Borgafjäll. Jag räknar med att starta i Stekenjokk och sedan vandra öster ut i ca 10 dagar. Jag hoppas på bra väder och att rävarna inte går över allt för mycket till att vara aktiva på natten. Efter det blir det Ammarnäs och Vindelfjällen där jag kommer att skicka nästa rapport.
Tomas Meijer, doktorand vid Zoologiska inst., Stockholms universitet
Tandsbyn, Jämtland 2008-08-30


Fjällräv, rovfåglar och deras byten

August 6, 2008
Sandfärgad fjällrävsvalp

Sandfärgad fjällrävsvalp

Under de tre veckor som förflutit sedan förra rapporten har fjällrävsinventeringen rullat på i hela fjällkedjan och börjar nu avslutas. Trots att smågnagarna minskat i densitet och det toppår som var förutspått för lämmlarna uteblivit slår antalet fjällrävskullar alla rekord.

Totalt har vi hittat 34 fjällrävskullar i den svenska fjällkedjan med över 200 födda valpar. Flest kullar är födda i Helagsfjällen (Härjedalen/Jämtland) och i Borgafjällen (Jämtland/Västerbotten) med 15 kullar vardera. De övriga fyra fjällrävskullarna är spridda i Vindelfjällen (1), Arjeplogsfjällen (2) samt i Padjelanta (1) vilka tillsammans utgör mer än halva den svenska fjällkedjan.

För egen del har jag tillbringat de senaste veckorna i Borgafjäll med lyinventering samt märkning av fjällrävsvalpar. Totalt har vi varit 7 personer som arbetat i området, 3 med märkning och restrerande med lyinventering och inventering av bytesdjur. Arbetet har förflutit mycket bra med få problem och inga skador. Vädret har dock varit prövande på många sätt! Tredje veckan i juli när inventeringarna startade i Borgafjäll inledes med blåsigt, kallt och regnigt väder vilket helt klart var mycket påfrestande för flera av inventerarna. De som inventerade bytesdjur hade dessutom tunga startpackningar i det blöta vädret vilket prövade på både kropp och sinne (kanske framför allt sinne!). För egen del stortrivdes jag första veckan då jag fungerar som bäst i temperaturer strax ovan nollstrecket, för flera av de andra inventerarna innebar det att de frös mycket.

Väderfront

Väderfront

Vädret slog dock om och vi fick samma högtrycksbetonande väder som i övriga Sverige. Detta ledde till gladare inventerare och allt förflöt lätt och smidigt. Värme på fjället är dock ett större gissel än kyla på fjället (åtminstone för mig), med temperaturer som närmar sig 30-gradersstrecket är det mycket plågsamt att vandra och att bara vara på fjället. Ingen skugga finns att tillgå och i tältet är det för varmt att kunna vistas. Till och med fjällrävarna verkade tycka att det var för varmt, de stannade inne i sina svala lyor under hela dagarna för att ibland komma ut med hängande tunga för att vädra sig lite. Sista veckan har dock närmast varit perfekt med svalare temperaturer och mer skuggande moln!

Tomas Meijer, doktorand
Zoologiska institutionen, Stockholms Universitet
Projekt fjällräv


Luspasjaure 5/8: Hur såg klimatet i området ut längre tillbaka tiden?

August 6, 2008
Utgrävning

Boplatsen kan berätta om hur livet var för de som bodde här runt 2000 f.Kr. Foto: Andreas Viberg

Här kommer ytterligare en rapport från baslägret vid sjön Luspasjaure. Nu har vädret slagit om och det har blivit betydligt kallare. Det soliga vädret har förbytts mot regn och kalla vindar. Det är inte längre lika lockande att bada i vattnet och jag är extra glad för mitt underställ och alla varma kläder. Vi har för övrigt haft besök av en havsörn idag som svävade länge över lägret.

Från och med i måndags har vi fått förstärkningar i personalstyrkan. Ett helt gäng arkeologer och geovetare har anlänt till baslägret för att hjälpa till genom att medverka vid utgrävningar samt genom att samla in sedimentprover från den intilliggande sjön. Geovetarna hoppas på att kunna måla upp en bild av hur klimatet i området sett ut längre tillbaka tiden. De tillbringar därför en hel del tid i en gummibåt ute på sjön. De anlända arkeologerna har förutom att hjälpa till på utgrävningen använt dagen till att inventera angränsande områden i närheten där de bland annat hittat en del nya redskapstillverkningsplatser.

Själv har jag hoppat i mina grävkläder och börjat hjälpa till på utgrävningen. Jag och professor Kerstin Lidén från arkeologiska forskningslaboratoriet har börjat undersöka de områden där de geofysiska instrumenten gett utslag. I det första schaktet vi tog upp verkar vi ha träffat en skärvstenshög. I skärvstenshögen har vi förutom skärvig sten hittat avslag samt delar av en skifferkniv. Trots mängder av skärvsten har vi ännu inte hittat några större kolmängder. Det kanske kan förklaras med att människor som bott på platsen eldat med material som inte lämnar stora mängder kol efter sig.

I de övriga schakten har arkeologerna hittat avslag små bitar rödockra samt förhistoriskt tuggummi. Det verkar bestå av kåda och på en av de påträffade bitarna finns ett avtryck av en tand från den som tuggat på det. Det är otroligt häftigt att genom ett sådant fynd komma så nära de människor som vistades på platsen. Kådan användes sannolikt för att fästa de tillverkade pilspetsarna vid pilskaften och vi kan därför studera redskapstillverkning från skapandet av pilspetsarna till fästandet på pilskaften. I morgon vidtar arbetet åter i schakten och förhoppningsvis får vi fram ytterligare information som kan hjälpa oss att förstå hur platsen använts under forntiden.

Andreas Viberg, doktorand
Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet


Rapport från baslägret

August 4, 2008
Baslägret

Baslägret vid sjön Luspasjaure i Vindelfjällen. Foto: Andreas Viberg

Här kommer en rapport från Vindelfjällen och polarexpeditionens basläger. Den här delen av expeditionen inleddes den 28:e juli med att deltagarna samt lägrets utrustning flögs med helikopter till sjön Luspasjaure där baslägret etablerades. Baslägret inrättades vid sjön eftersom Sveriges högst belägna stenåldersboplats även finns på en angränsande yta alldeles intill sjön. Den ligger på 930 meters höjd och omges av höga och delvis snöbeklädda fjäll. De flesta av de forskare som flögs ut hade liksom jag anknytning till arkeologi. Vi har till uppgift att på olika sätt undersöka boplatsen för att lära oss mer om hur livet var för de som bodde här runt 2000 f.Kr.

Under tisdagen den 29:e juli inleddes forskningsarbetet med geofysiska prospekteringar av boplatsen. Geofysisk prospektering innebär att jordens fysikaliska egenskaper mäts med hjälp av olika instrument. Förhoppningen är att de människor som levde på platsen utförde sysslor som förändrade markens fysikaliska egenskaper (exempelvis genom eldning). Förändringarna går sedan att spåra med hjälp av olika instrument och presenteras i kartform som bilder. Tanken är att de geofysiska resultaten ska tipsa arkeologerna om vart det kan vara extra intressant att gräva och därigenom spara mycket tid. Geofysiska undersökningar av detta slag har aldrig tidigare använts för att undersöka boplatser på kalfjället i arkeologiskt syfte vilket gör de här undersökningarna till spännande pilotprojekt. Under slutet av tisdagen kunde även de arkeologiska undersökningarna komma igång.

Under den 30-31 juli samt den 1:a augusti har både utgrävningar och ytterligare geofysiska prospekteringar genomförts i närområdet. Under utgrävningarna har arkeologerna bland annat hittat spår av redskapstillverkning i form av avslag i materialet kvartsit. Arbetet med utgrävningarna forsätter och fler rapporter om hur arbetet fortskrider kommer framöver.

Hälsningar från de soliga Vindelfjällen!

Andreas Viberg, doktorand
Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet


Vädret ställer stora krav

July 15, 2008
Inventerare på fjället

Inventerare på fjället

Fältarbetet är nu i full gång, från Helags i söder till Sitas i norr. I Helagsfjällen startade arbetet redan för två veckor sedan och de första inventerarna är redan färdiga. Vädret har ställt stora krav på oss med vindstilla och värmebölja första veckan, vilket har lett till sönderbrända nackar och näsor. Trots värmen var man dock tvungen att vara fullt påklädd för att inte helt ätas upp av myggen – vilka uppskattade värmen!

Vecka två innebar ett tydligt väderomslag med kallare väder, i vissa delar av Helagsfjällen kom det 2.5 decimeter snö vilket gjorde att inventeringsarbetet låg stilla ett par dagar. Snö på sommaren innebär nästan alltid att man fryser rejält. Trots bra kläder, kryper den fuktiga kalla luften i samband med snö in på kroppen på ett helt annat sätt än på vintern.

Fjällrävarna verkar dock inte bry sig om lite snö och hittills har 13 fjällrävskullar bekräftats i Helagsfjällen. Siffran kan dock komma att öka ytterligare. Det verkar fortfarande finnas lämmel och sork i området, men inte så mycket som tidigare under våren då det sprang lämmel överallt. I övrigt har jorduggla, fjällab, fjällvråk och falkar varit dagliga besökare runt tältet. Ett fältpar fick dessutom möta järv på nära håll!

Fjällräv i Helagsfjällen

Fjällräv i Helagsfjällen

För egen del har jag uteslutande arbetat med att fånga fjällrävsvalpar för att samla DNA-prover samt att märka dem med öronmärken för att kunna följa dem senare. Fångsten sker genom att man placerar fångstburar agnade med kött eller fisk (surströmming är en favorit), i anslutning till fjällrävslyan. När en valp går in slår buren igen och vi kan sedan genast hantera räven. Hela märkningen är över på några få minuter. Märkningen kräver dock att man har ständig övervakning över burarna så att valparna inte skall behöva vistas i fångenskap längre än absolut nödvändigt. Detta innebär att man är vaken nästan hela nätterna, när valparna är mesta aktiva, vilket gör att både kropp och sinne börjar protestera efter två veckors märkning.

Jag har nu lämnat Helagsfjällen för att starta igång inventering och märkning i Borgafjäll på gränsen mellan Jämtland och Västerbottens län. Redan under helgen har vi där konstaterat fem föryngringar, men mycket är kvar att inventera! Inventeringen och märkningen planeras hålla på till första veckan i augusti. Märkningen startar ikväll (14/7). I Ammarnäs tjuvstartade inventeringarna förra veckan med ett par snabbinventerare, några resultat är dock ännu inte rapporterade. Rapporter från Norrbotten har ännu inte heller hunnit komma in.

Väl möt på fjället!

Tomas Meijer, Projekt fjällräv
Ljungdalen, Härjedalen