Luspasjaure 5/8: Hur såg klimatet i området ut längre tillbaka tiden?

Utgrävning

Boplatsen kan berätta om hur livet var för de som bodde här runt 2000 f.Kr. Foto: Andreas Viberg

Här kommer ytterligare en rapport från baslägret vid sjön Luspasjaure. Nu har vädret slagit om och det har blivit betydligt kallare. Det soliga vädret har förbytts mot regn och kalla vindar. Det är inte längre lika lockande att bada i vattnet och jag är extra glad för mitt underställ och alla varma kläder. Vi har för övrigt haft besök av en havsörn idag som svävade länge över lägret.

Från och med i måndags har vi fått förstärkningar i personalstyrkan. Ett helt gäng arkeologer och geovetare har anlänt till baslägret för att hjälpa till genom att medverka vid utgrävningar samt genom att samla in sedimentprover från den intilliggande sjön. Geovetarna hoppas på att kunna måla upp en bild av hur klimatet i området sett ut längre tillbaka tiden. De tillbringar därför en hel del tid i en gummibåt ute på sjön. De anlända arkeologerna har förutom att hjälpa till på utgrävningen använt dagen till att inventera angränsande områden i närheten där de bland annat hittat en del nya redskapstillverkningsplatser.

Själv har jag hoppat i mina grävkläder och börjat hjälpa till på utgrävningen. Jag och professor Kerstin Lidén från arkeologiska forskningslaboratoriet har börjat undersöka de områden där de geofysiska instrumenten gett utslag. I det första schaktet vi tog upp verkar vi ha träffat en skärvstenshög. I skärvstenshögen har vi förutom skärvig sten hittat avslag samt delar av en skifferkniv. Trots mängder av skärvsten har vi ännu inte hittat några större kolmängder. Det kanske kan förklaras med att människor som bott på platsen eldat med material som inte lämnar stora mängder kol efter sig.

I de övriga schakten har arkeologerna hittat avslag små bitar rödockra samt förhistoriskt tuggummi. Det verkar bestå av kåda och på en av de påträffade bitarna finns ett avtryck av en tand från den som tuggat på det. Det är otroligt häftigt att genom ett sådant fynd komma så nära de människor som vistades på platsen. Kådan användes sannolikt för att fästa de tillverkade pilspetsarna vid pilskaften och vi kan därför studera redskapstillverkning från skapandet av pilspetsarna till fästandet på pilskaften. I morgon vidtar arbetet åter i schakten och förhoppningsvis får vi fram ytterligare information som kan hjälpa oss att förstå hur platsen använts under forntiden.

Andreas Viberg, doktorand
Arkeologiska forskningslaboratoriet, Stockholms universitet

One Response to Luspasjaure 5/8: Hur såg klimatet i området ut längre tillbaka tiden?

  1. Annika Berntsson says:

    Hej!

    Ninis, Andrew och jag är geovetare med olika specialinriktningar, från naturgeografi till kvartärgeologi. Glaciologer är ingen bra term i sammanhanget. Undersökningen och provtagningen i Luspasjaure sker inom ämnet kvartärgeologi (med inriktning på klimatförändringar). Kalla oss gärna geovetare så blir ingen förvirrad eller placerad i fel fack.

    Vänliga hälsningar
    Annika Berntsson
    doktorand i kvartärgeologi

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s

%d bloggers like this: